Jag bara drar...

...till mina nya kompisar Anders, Hannes, Katarina, Max och Gustaf på coola sajten Driva Eget.

Följ min nya blogg här.

Det roliga med Anders Andersson, Sveriges meste privatekonom, mannen bakom Privata Affärer, är att han älskar privatekonomi. När vi pratade om vad jag skulle kunna skriva om var han helt lycklig.


- Kan du blogga om K10 blanketten också, du var visst på ett sådant möte, frågar han och låter som ett barn som ska få gå på Gröna Lund.


Orolig för att göra honom besviken berättar jag att Skattemyndighetens infomöte handlade om K4, jag hade sagt fel till honom. Min oro var obefogad. Det var lika bra, den handlar fortfarande om hur enskilda människor ska deklarera sina aktieaffärer, visserligen inte egna bolag, men ändå. Toppen.


Eftersom alla inte är lika intresserade av ALLT som har med privatekonomi att göra, du kanske inte ens kan alla Skatteverkets blanketter utantill, hoppas jag att jag får tillfälle att prata om allt möjligt smaskigt i företagandesvängen. Om både med- och motgång i uppstartet av min onlinebizznis. Jo, bizznissandet är på internet, tack och lov, den enda värld som känns riktigt hållbar den här lågkonjukturen.

Följ min nya blogg här.

Kriminella roligare än poliser

Här kommer tre tips på saker som skulle fungera mycket bättre, med mycket små ändringar:

1. Polismuseet borde heta tjuvmuseet. Vi var själva där härom lördagen och det borde vi inte varit. Alla älskar deckare idag, kriminologi är en av de mest attraktiva enstaka kurserna på universitetet och riktiga brott intresserar nästan alla. Liksom brottslingar. Polis låter fruktansvärt tråkigt och det är inte alls poliser som polismuseet handlar om.

2. SvD borde inte ha information om gårdagens fel, på första uppslaget, bästa plats i tidningen. Det gör mig så illa att se en fin bild på en snäll farbror som lovar att försöka rätta till alla fel som begicks igår. Det berör ungefär ingen. Utom den som fått sitt namn felstavat eller inkomstuppgiften justerad. Tips! Fixa det med ett mejl till berörda parter, låt missnöjda anmäla det på nätet, som här, eller lägg det åtminstone längst bak i tidningen.

3. Köerna till kassorna i våra stora klädaffärer som H&M och NK fungerar inte längre. Förr var det en kö till en kassa. Enkelt Idag är det ofta en kö till två, eller tre kassor, med stor förvirring som följd. Folk blir irriterade, känner sig lurade och osäkra. Tips! Visa hur köerna går, som på Marks and Spencer i London. Där vet de hur du hanterar folkmassor. Med skylt och staket.

Näthat gick bäst

Nu har jag bloggat i drygt en månad och för att bestämma inriktning på min fortsatta blog ska jag idag analysera vad som fungerat och inte. Intressant är att det är samma gamla grundelement som intresserat folk sedan Shakespeare och de gamla grekerna höll på. Konflikter, relationer och vardagligt mänskliga helst moraliska frågor.

Detta fungerar i min bloggvärld:

1. Näthat. Överlägset bäst gick inlägget om SJ med rubriken Idiotisk SJ-kampanj. En hyfsat onyanserad rubrik med en stark värdering ger läsare, kan jag då konstatera. En rubrik som tangerar näthat. Det var tre gånger fler som läste den dagen, mot alla andra dagar.

2. Aktuell bloggfråga. Mest kommenterat blev inläggen om Liza Marklunds eventuella osanning. Minst två veckor senare än alla andra och ingen stark åsikt ifrågan innehöll de, ändå väckte de känslor och lästes näst flest gånger av alla månadens inlägg.

3. Filantropisk betraktelse. Tredjen mest kommenterat, positivt, även IRL, var inlägget om hur snälla och trevliga farbröder som promenerar tidiigt på morgonen med sina hundar. En enkel vardagsbetraktelse är starkt i bloggvärlden, de flesta bloggar handlar också om detta enkla ämne, visar bloggportalen.

Sämst gick: 1. Den ekonomiska prognosen för i år och nästa. Det skulle man kunna tro att folk ville veta, men jag säger som min gamla chef Per Lundsjö på E24: "Man kan inte lära folk att älska ekonomi". 2. Att Svt har gjort en bra talkshow gav betydligt färre klick, än om jag hade skrivit att den sög. 3. Det mer politiska snacket om fler höghus gav ungefär noll läsare.

Så här gjordes undersökningen: Jag började blogga i 10 januari och har inte registrerat mig på några bloggportaler. De som läser har hittat mitt ämne via google eller för att den känner mig. Sammanlagt har jag haft 208 läsare sedan starten.

Slutsats: Jag återkommer om den.

Idiotisk SJ-kampanj

Eller helt underbar kampanj. Men uselt genomförd. Dåliga resebolagshemsidor och usla weblösningar är inte bara tråkiga, de förstör hela ens dagdrömmande och inverkar tyvärr på ens handlande till den grad att det kanske inte ens blir någon resa.

SJs informationsavdelning har klistrat hela staden med en kampanj som går ut på att de har tågresor till Köpenhamn och flera ställen för 75 kronor. Låter mysigt i vårsolen, tänker resenären, som surfar in på tågsajten så fort hon eller han kommit fram till jobbet.

Där möts resenären av INGENTING.

Ingen rubrik om Billiga resor just nu eller liknande. Du måste fylla i var du vill resa och exakt datum och om du har tur är det en av de billiga tiderna, men sådan tur hade inte jag. Provade naivt med flera olika tider.
Det som finns är Sista minuten, där de gör reklam för billiga resor i januari, nu när vi kommit långt in i februari. Låter billigt för SJ att lova billiga resor så här i efterhand...

Jag säger vakna SJ, godmorgon! Suveränt att ni hakat på det nyväckta tågintresset och lanserar billiga biljetter, men säg mig, var är de?

Fulländad talkshow

Så där ska en talkshow se ut. Billigt, underhållande och mycket givande.

Där var några av de mest folkkära artister vi har, Rolf Lassgård och Helena Bergström, och Nina Persson, sedan en intervju med roliga författaren/journalisten Hanna Hellquist och sedan en terapeut om föräldrarelationer. Hellquist har skrivit om sin uppväxt med sin tokroliga pappa och plötsligt har de honom på tråden. Tänk om vi hade fått höra Jan Myrdals mamma live om sonens bok, heja. Hellquist såg cool ut, men nervositeten kunde kännas ända in i soffan.

Bra tv.

I redaktionen jobbar nästan bara kvinnor, inte för att det borgar för kvalitet, men så är det i alla fall, och det är ovanligt när det kommer till Svt-produktioner. Som redaktör har de haft det goda omdömet att välja Håkan Lahger, en kille bra på lågmälda succér, och en känsla för fin mix i tv visade det sig nu. Musik-och kulturjournalist, som också skrivit flera böcker, bland annat om kommersiell tv.

Sedan en norrman som programledare. En Fredrik Skavlan. Är det inte märkligt att två av svensk televisions få bra programledare är norska. Har de någon sorts motsvarighet till kommunala musikskolan för blivande programledare?

- Svensk tv har varit en förebild för mig sedan jag började som journalist, så när Svt erbjöd mig att göra en talkshow för svenska tittare kunde jag inte motstå utmaningen, säger 42-årige Fredrik Skavlan, i en intervju på Svts hemsida.

Det är klart att det är kul för Svt att han säger så, men jag undrar lite om han inte ljuger. Norrmännen ser nästan bara svensk tv, det kan ju vara det han menade.

Alla ni som funderar att jobba med tv, gå och sätt dig i publiken, se och lär. Anmäl dig här.

Jag uppskattar verkligen perfekta mediaprodukter, i sin genre. Det är som att mänskligheten går framåt. Alla som gnällt över tv-tablån kan nu sluta gnälla.

Självklart ska jag ändå gnälla. Skavlan var för bra. För bra för en helgkväll.
Det hade kunnat ligga vilken annan dag som helst, utom fredag eller lördag, hade passat bättre. Den typen av fulländad talkshow är omöjlig att sälja in hos sin partner, ungar, polare, morsa och så vidare, en helgkväll.

Ser fram emot boken Sanningen om Sanningen om Mia

När Liza Marklund skrev sin bok om ""Mia" trodde hon nog att undertiteln stämde. När Mia själv kom med sin Hemlighet var det säkerligen hennes sanning. Precis som nästa modiga författare, Monica Antonsson, som skrivit Gömda, sanningen om "Mia".
Nu ser vi fram emot i sommar när boken om Sanningen om Sanningen om Gömda borde komma. Det finns absolut vinklar som inte är avslöjade och ytterligare försäljningssuccéer att krama ur den här historien. Kanske den eventuellt ohotade sonen Anders kunde komma med ett avslöjande om hur det verkligen gått till.
En riktig debatt där många människor tycker olika om en moralisk fråga som sanningen är alltid upplyftande. Det gäller att hålla liv i den.

Våldtäktsoffer ifrågasätts direkt

Tråkigt när det blir så här. I måndagens tidning, 12 januari, Dagens Nyheter, stod de här notiserna.

Hon har eventuellt vådtagits. Men de två matbutikerna har rånats, polisen utreder ju det.

Så här en måndag när reportern redogör för helgens polisanmälningar, finns inga bevis för någonting. Varken våldtäkt eller rån. 19-åringen kanske ville och de två matbutikägarna kan ha behövt pengarna som försäkringen ger.

Ändå blir rapporteringen så olika. Igen, igen och igen.

Skäms på er.